En guide till St Petersburg.
Kategori: Ryssland
Jag har alltid haft en dröm om att uppleva Ryssland på vintern, och i mars 2013 gjorde jag och min bror slag i saken och åkte till St Petersburg. Vi åkte med St Peter Lines färja "Princess Maria" från Helsingfors, och fick stanna visumfritt i tre dagar. Enklast så. I stället för visum får man ett arrivalcard och ett departurecard när man checkar in i hamnen.
Innan jag ger er reseberättelsen vill jag poängtera ett par saker:
1. Bo helst på södra sidan floden Neva. Avståndet är långa och metron är visserligen fräsch men inte så välutbyggd ännu. En enkelresa kostar 28 rubel, 70 cent eller så, och man får åka vart man vill och hur länge man vill. Man får inga pappersbiljetter att behålla utan en guldpollett som maskinen tar genast när man passerar spärren i entrén. Några biljettkontrollanter finns det alltså inte behov av.
2. Färjan, Prinsess Maria, var Östersjöns pärla på 80-talet och gick då under namnet Finlandia. I dag känns den lite...ja, 80-tal. Men underhållningen var helt okej. Och besättningen var trevlig. Nästan alla var ryssar. Engelska var inte alls gångbart på båten. Ryska var förstaspråk, men många kunde prata rätt bra finska också.
3. Bankomaterna funkade halvbra. Jag skulle säga att vi fick ut pengar i ungefär tre av fem automater.
4. Var beredda på att GÅ GÅ GÅ.
------------------------------
Solen gick upp över St Petersburg medan vi satt i fören och åt frukost. Hade den inte varit framme hade det nog blivit svårt att överhuvudtaget göra nånting under resan. För det var kallt. -17 grader om morgnarna och några grader varmare på eftermiddagen. Men Ryssland MÅSTE upplevas på vintern. Om inte annat så för pälsjackornas skull.
Avstånden i St Petersburg är djävulskt långa. Ta paradgatan Nevsky Prospekt till exempel. Gatan är nästan fyra kilometer lång och längs den finns bara två metrostationer. Vi promenerade dit från hotellet (Nevsky breeze - rekommenderas) varje dag, ungefär 800 meter skulle jag gissa. På vägen passerade vi Isaacskatedralen.
Mitt på Nevsky Prospekt ligger Kazankatedralen. Gå gärna in hit!
Visst finns allt man behöver längs Nevsky Prospekt. Men det finns minst lika mycket att se i resten av staden. Den här bilden är tagen ungefär två kilometer längre västerut. Här såg vi de första tiggarna.
Taxi, anyone? Ja visst fanns det taxibilar som såg ut så här. Men det fanns nyare också. Taxibilar överlag var en ganska sällsynt syn. Vi testade aldrig att åka, kändes inte helt 100.
Övervakarsamhälle, ja visst.
Vi hittade en pärla längs Nevsky Prospekt. På andra våningen i det här hörnhuset finns Café Singer. Inredningen är fin, personalen trevlig och språkkunnig, och utsikten är garanterat den finaste man kan få på ett café. Precis på andra sidan gatan ligger Kazankatedralen som ni såg bild på tidigare.
Vi hade kanske tur, men alla menyer vi fick i handen var på två språk. Annars var det sisådär med engelskan. Hotellpersonal och serveringspersonal var oftast duktiga, men att gå fram till en vanlig ryss på gatan var det inte tal om. När vi steg av bussen från hamnen bad jag chauffören peka oss i riktning mot vårt hotell. Han tog fram en karta, började peka och förklara. På ryska. Att jag inte förstod vad han sa verkade inte bekymra honom alls.
På en tvärgata från Nevsky Prospekt ligger Uppståndelsekyrkan. Tsar Alexander den II råkade ut för en granatattack här 1881. Han dog inte på platsen, han lyckades ta sig till Vinterpalatset och dog där, men kyrkan kallas ändå för kyrkan av det spillda blodet. Det här är en av de mäktigaste byggnader jag någonsin sett. Och den fanns med på min topp 3-lista över anledningar att åka till St Petersburg. Det kostade lite att gå in i den, 200 rubel om jag minns rätt. Fem euro eller så. Alla tvingades trä plastpåsar över skorna vid entrén. Fotografera fick man göra så mycket man ville.
Googlar man shopping i St Petersburg kommer man att läsa om Gostinyj dvor på Nevsky Prospekt (bilden). Och visst, det är en imponerande byggnad med hundratals små butiker. Men det går inte att shoppa här. Det är dyrt, det är stort, det är lyxiga klockor och tantkläder. Den bästa shoppingen hittade vi lite längre ner längs samma gata, i en galleria i anslutning till Stockmanns. Där fanns dels alla butiker man känner igen, typ H&M, Seppälä och så vidare, men också en massa annat som vi inte har hemma, och som jag heller inte sett någon annanstans. Där inne kändes det som om man lika gärna kunde ha varit i Stockholm eller Paris.
Det här är Vinterpalatset, emeritaget. Vi gick ungefär fem kilometer för att komma hit. Ja alltså, vi kunde ha gjort det smidigare. Men vi passade på att se oss omkring lite grann och vandrade över från norra sidan av floden. När vi kom fram var museet stängt. Tips: Kolla öppethållningstider.
En del har undrat varför man vill åka till Ryssland.
Jag säger så här:
Ge mig en anledning till att inte åka till Ryssland?
